Som man bäddar får man....

Det är ju faktiskt så!

Jag kan beskriva mig själv som ett helgon med horn, en liten jävel som smyger till när man minst anar, syns, hörs och skrattar bort nästan hela dagen, men får ändå en jäkla massa gjort, tänker produktivt och snappar upp det mesta.

Jag är ju en sån där jäkel som "genar" till kön på Ica för att hinna före den där halvspringande medmänniskan före mig, kundvagnen far fram som en ångvält och jag slirar fram med Nike skor, en ruffsig knut på huvudet och alltid några barn i släptåg.

Jag missar alltid att karma slår till....Sådär strax efter! Jag kanske snubblar på en kiwi, har glömt kortet i bilen eller ja jag kanske missade att Nora hade slängt i 13 paket med leverpastej i den scannade påsen.

Jag svär som få och jag river fram som en ångvält, samtidigt som jag kan älska livet lite extra och bara le...ett sånt där psykosflin.

Jag kan bli så lycklig av att hinna först ibland...att bara känna att jag är tursam, men jag tror att min beskärda del med jävulskap biter tillbaka....

-Yes! Kan jag känna och le stort, sen slår jag på arslet i rulltrappan eller tappar pudret i handfatet.

När jag spatserar på Erikslund med 3 kassar, 4 barn, 8 vantar, 4 mössor jag lika många viljor och Noras gris mystiskt försvunnit på någon affär, då kommer det där leendet...den där tanken....

-Vad har jag gjort.....öj...tagga ner lite du där uppe!

Karma...ja den finns....på riktigt!

Och grisen...den är kvar...hemma...och tack till min mamma som stoppade in ett nytt batteri sist vi var där ;-)

Kramar ifrån Fru Herr

  • Nära Västerås

Gillar

Kommentarer

Instagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herr