Jag skriker ogilla!

Jag är uppväxt på 80-90 talet!

Jag gick inte på dagis, dagmamma eller fritids, många av mina vänner gjorde det. Jag gick själv till skolan, hem ifrån skolan, cyklade till mina aktiviteter,hängde i skogen, blev skitig om skorna och blev riktigt skitig om händerna när jag lekte ute med mina vänner!

Jag hamnade i konflikter, löste dem och gick vidare! Jag blev retad, tog åt mig, men lärde mig i den bästa mån att borsta bort det värsta!

Jag svarade i telefon och jag hade ingen aning om vem det var, tryckte inte bort, blockade inte någon.

Jag åt korv och makaroner till lunch, chips till fredagsmys och marmeladmackor med oboy till frukost, skrapade med skeden i botten så att ingen choklad gick till spillo!

Jag kunde tycka och tänka som tonåring, skickade inga arga sms eller påståenden, konflikter tog man om de var nödvändiga, annars lät man bli, det fanns inga knappar på en telefon som erbjöd genvägar!

Om jag tyckte och tänkte om någons frisyr eller klädstil på gatan, då var jag elak!

Om jag tycker och tänker om någon på Instagram, då är jag ärlig och personen som lagt ut sig på Instagram...denne "had it comin"

Är vi på väg mot bättre tider?

Vik hädan när ni ser mig på stan..jag kanske traskar upp i er närvaro, tittar på er upp och ner, ner och upp och skriker OGILLA...

Det borde väl vara ok att ogilla muntligt, det blir ju då enkelt när det kommer ut på Facebook!

Kramar ifrån Fru Herr

Gillar

Kommentarer

Instagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herr