Ingen höftvickning!

Jag kommer aldrig bli någon "House tjej" som vickar på höften och axeln till House, musik är dock för alla och smaken är ju som baken, väldig bred och guppig 😜

Det bästa jag vet är att lyssna på musik i bilen eller när jag är ute och går, man kan försvinna en stund och då så lyssnar jag mest på Rock eller Methal, har alltid dragits till det.

Jag var ju dock helt såld på Elvis Presley som liten och pappa spelade in alla filmer med honom till mig, var monogam fram till jag fick reda på att Elvis faktisk dog 1977, mitt hjärta brast i 2000 bitar, grinade på rummet och lovade mig själv att aldrig bli kär igen ;)

Trots allt så kom jag över Elvis, målade för mycket eyeliner som 11 åring, knöt ett skinnband runt halsen och följde grunge strömmen, Nirvana var mitt nya kall, satt i mitt rum och körde igenom unplugged skivan som jag fått i av min yngre bror, men så dg ju även han, hm nåväl, det är ju det som är så fantastiskt med musik, rösten och sången lever vidare, man blir odödlig.

Jag är ju nästan alltid glad och har fullt med energi, men på festerna kallades jag "depp" Sandra för att jag alltid satt på sån musik som inte gick att dansa till, Skid Row, Five finger death punch, Staind, Machine head, Live, Evanescence, Stone Sour, Slipknot, Pearl Jam mm mm mm... det gör mig inte deppig, det är djupt, äkta och kraftfullt, dramatiskt och känslosamt, lite som jag själv ;)

Musik avslöjar ju faktiskt vad själen tänker och säger enligt mig väldigt mycket om oss som personer..

Det får mig att fundera, eftersom jag även tok sjunger Carola i duschen, när jag är ensam hemma :)

Kramar ifrån Fru Herr

Gillar

Kommentarer

Instagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herrInstagram fru.herr