Jag försöker bygga upp mitt liv genom att ständigt jobba på den där fasaden man väljer att bygga upp!

En fasad som visar en annan verklighet och skapar så mycket stress och ångest hos människor idag.

Det är inte sunt och jag vet detta genom att jag faktiskt lagt ner många år på att "staga" mitt liv.

Det finns oskrivna regler, det finns människor som tycker och tänker, det finns bilder på hur det ska vara och med det så försvinner bilden av vad det faktiskt är...på riktigt!

Jag har alltid haft turen med ett heltidsjobb, dessa växer inte på träd idag och att samtidigt få göra något jag älskar, det är en bonus.

Att kombinera ett heltidsjobb, ensam med två barn, det är tufft, det är något jag måste köra på! Jag ser en trygghet o ett heltidsjobb..jag vill kunna ge mina barn tak över huvudet, mat på bordet och att aktiviteter skall vara en självklar möjlighet för båda mina ungar! Det är vad jag väljer att lägga tiden på när jag inte jobbar som är avgörande...

Det är att inte låta stress, press och det dåliga samvetet knäcka en, när man väl är ledig..det är ju då man har tid att njuta ihop, som en familj.

Min vardag är lika hektiskt som de flesta andras, men det hjälper ju att sänka garden, att tillåta sig att ha ett "slänga in skåp"...ni vet ett sånt skåp som innehåller en gud variation av prylar, ett sånt skåp som man öppnar lila fort som man stänger det..ett sånt skåp, men täcker med sin kroppshydda för att dölja :-)

Att ta av korken på sitt läppstift och inse att Nora har tuggat av halva läppstiftet igen, det hör till...hur skall jag kunna glamourösa ett liv med kritor, spegelkladd, havrepuffar under fötterna och trotsanfall på Ica...eller varför skall jag glamourisera det för?

Småbarnstiden är inte bara en period i livet, det är en livstil och den hanteras bäst av oss själva, på vårt sätt och efter våra egna förväntningar och krav.

Låt livet vara ett "slänga in skåp"...

Ibland kommer det in människor i ditt liv!

Människor som lär dig något nytt, de kan lära dig vad smärta och sorg är, de kan lära dig hur svek känns och de kan lära dig att tänka annorlunda om dig själv.

Och ibland kommer det in människor i ditt liv som lär dig hur betydelsefull du är och att du är bäst på att vara du...

Hur som helst...man lär sig av dem som kommer in i ditt liv...vissa är hos dig för en kort stund och andra stannar längre...kanske för alltid ❤

Jag har jobbat stängning!

Det är ett riktigt sommarväder ute!

Jag får såna flasbacks av sommarkvällar, vänner, kärlek och drama...Ni vet de där problemen man hade när man var 15.

Den för känslan, när man skulle vara hemma klockan 01.00...och fortfarande var på väg hem kl 03.20...I sällskap av vänner och sen där killen man var kär i, han som var äldre, han som inte hade en speciell tid han skulle vara hemma!

Jag kände mig som en rebell, det började bli ljust, tröttheten la sig som en dimma över ögonen, fåglarna kvittrade och jag var med honom...

Det var när man började närma sig hemmet, som verkligheten kom ifatt en, det var när man mötte sin ursinniga mamma på cykel, då visste man att det troligtvis skulle ta ett par veckor tills man fick träffa sina vänner igen!

En kväll av dåligt samvete och tonårstrots fick sitt slut...och 15 åringen fick sig 2 veckors utegångsförbud....

Men ja på något sätt...var det värt det...förlåt mamma!